Nej

Med M är det mycket nej just nu. Från hans sida. Sen håller vi på och försöker få honom att öva lite på att klä på och av sig själv. Då blir det många, många "nej" och en hel del "M kan inte". Igår var jag ensam med F och M hela dagen. För P har ju börjar jobba. Jag försökte få M att öva lite när det behövdes kläs på eller av. Det kändes väldigt, väldigt segt. Dvs det ver mest tjat (från mig) och nej (från M).

Så idag när jag hämtade M på förskolan så fick jag höra från en av dem som jobbar där att M hade velat visa lite vad han kunde. Åh, vad glad jag blev! Det var nästan att jag fick tårar i ögonen. På riktigt. Herregud!